Vi har en kattunge. Visst, det är ju gulligt. Men ibland får tydligen de små liven fnatt och förvandlas till dödsföraktande morgonterrorister.

De flesta morgnar brukar jag stiga upp före alla andra, hm katterna undantagna då. Det är skönt att sitta och ”blä i Corren”, äta frukost i lugn och ro och njuta av tystnaden. Så var det också härom morgonen. Jag satt och fördelade min uppmärksamhet i lika delar mellan Torbjörn Gustavssons personliga kampanj för att bli ny landshövding i Östergötland och en tallrik med yoghurt och müsli. Föga anade jag då den dramatik som lurade runt hörnet. Ja, den låg faktiskt och lurade ute i farstun.

Jag hann uppfatta några diskreta galoppsprång och hux flux hade jag en katt uppe på mina axlar. Lagom hade jag hämtat mig från den första chocken när jag märker att katteländet var på väg ned på bordet. Där stod ju tallriken med youghurt! Snabbt som ögat sög jag tag i katten när den var på väg ned, men tydligen var handen inte fullt så snabb som varken katt eller öga. Just det. Två kattassar landade i tallriken. Det är lätt att räkna ut var yoghurt och müsli landade. Bord, golv, skjorta…

Kattskrället var rätt billigt då kan jag säga.