Det har blivit en tråkig förskjutning av fokus i arbetslivet, från ”gör rätt” till ”gör fort”. Numera verkar det som det viktiga är att springa fort. Om man sedan springer käpprätt åt… ja det har mindre betydelse. Speciellt tydligt tycker jag det märks i 08-mentaliteten.

Det är så fruktansvärt mycket energi som går åt alldeles i onödan med att rätta till misstag, räta ut missförstånd, komplettera med grundfakta osv.

En släkting till den här mentaliteten är ”ego-fieringen”. Ett jobb idag verkar för många enbart vara en plattform att bygga upp det personliga varumärket. Om sedan arbetets innehåll och värden råkar sammanfalla med de personliga så är väl det bra. Yrkesstolthet och lojalitet mot företaget, och för den delen, företagets lojalitet mot de anställda verkar vittra alltmer.

Usch, nu låter jag som den gamle, grå, det-var-bättre-förr-muppen, som jag också är.